Det är en cykel som ger näring åt tron att ingenting någonsin förändras, att framtiden alltid skjuts på framtiden. Och så finns det dagar som den här veckan, då tre portugisiska företag vinner en europeisk innovationsutmaning och påminner oss om att framtiden faktiskt redan byggs här, av våra egna händer.

Tre portugisiska nystartade företag var bland vinnarna i Hospital Innovation Challenge, ett initiativ som förde samman europeiska sjukhus och småföretag för att lösa verkliga problem inom sjukvården. Av tjugotre ansökningar valdes sex lösningar ut, och hälften av dem kom från Portugal. Det är ingen tillfällighet, det är ett tecken. Ändå gav denna nyhet knappt ringar på vattnet i ett land som fortfarande håller på att lära sig att värdesätta det som skapas.

Vitruvian Shield från Aveiro utvecklade en plattform för artificiell intelligens kombinerad med bärbara enheter för fjärrövervakning av patienter och hantering av kroniska sjukdomar, som svar på en utmaning från São João-sjukhuset i Porto. Luz Eclética från Lissabon utformade ett AI-baserat varningssystem som kan förutse muskelförlust hos svårt sjuka patienter, ett verktyg som kan förändra hur sjukhusen förutser nutritionsvård. Opvance från Madeira skapade en säker digital plattform för att integrera kliniska data och maskininlärningsmodeller i sjukhusens system, vilket förbättrar både säkerheten och effektiviteten.

Tre berättelser, tre team, tre bevis på att portugisisk innovation inom sjukvården är verklig, sofistikerad och djupt mänsklig. Och ändå tvekar vi att tro på det. Vi verkar ha lättare att värdera en lösning från utlandet än en som utvecklats några kilometer bort. Det är nästan en nationell vana att portugisisk talang ofta måste valideras internationellt innan den erkänns på hemmaplan.

Medan den offentliga debatten fortsätter att fokusera på vad som inte fungerar, skapar många portugisiska yrkesverksamma, forskare och företag i tysthet vad som kan fixa det. Portugal har anmärkningsvärda verktyg och talanger. Från globala aktörer som Swordfish, som driver klinisk forskning över hela världen, till dessa nystartade företag som utformar praktiska lösningar för europeiska sjukhus - potentialen finns här. Problemet är inte bristen på innovation; det är vår oförmåga att lita på och investera i det vi redan har.

Vi är snabba med att kritisera men långsamma med att fira. Vi fokuserar på dysfunktion och ignorerar de tysta framsteg som skulle kunna omdefiniera sjukvårdens framtid. I en tid när systemet är i desperat behov av hopp och resultat är kanske det första steget enkelt: att undersöka oss själva och erkänna vår egen kapacitet. För ibland är det som ett land behöver mest inte ännu en rubrik om misslyckande, utan lite mer tro på sig själv och sina invånare.