Kommunerna kan dock sänka skattesatserna, vilket kan mildra effekterna av denna höjning. År 2025, till exempel, ett år med kommunalval, beslutade 44 kommuner att sänka beskattningen, och mer än tvåhundra kommuner tillämpade minimiskatten på 0,30%, enligt uppgifter som samlats in av ECO på Skatteverkets(AT) webbplats.

Förra året var skattehöjningen 9,75% för bostäder och 13% för tjänster, handel och industri, genom treårsöversynen. Under 2025, och "på grund av inflationseffekten mellan 2022 och 2024, kommer ökningen av IMI (kommunal fastighetsskatt) att vara lägre", på 4,5% och 6%, eftersom "prisvariationen var lägre mellan 2022-2024 än mellan 2021-2023", förklarar skatteexperten Ricardo Reis, från konsultföretaget Deloitte, till ECO.

"Enligt det publicerade dekretet är den monetära korrigeringskoefficienten för 2022 1,06, vilket innebär att uppdateringsfaktorn är 0,06. Således kommer kommersiella, industriella eller servicefastigheter att uppdateras med 1,06, eller 6%. Bostadsfastigheter, tomter och andra fastigheter kommer att uppdateras med 1,045, eller 4,5%", står det i detalj.

Detta kommer att bli ytterligare en börda som tynger budgetarna för familjer som tagit lån för att köpa bostäder och som inte omfattas av skattebefrielse. Om en husägare t.ex. för närvarande betalar 500 euro i fastighetsskatt (IMI) kommer räkningen att öka med 4,5 %, eller 22,50 euro, till 522,50 euro nästa år, förutsatt att respektive kommun beslutar att hålla skattesatsen oförändrad.

För byggnader avsedda för service-, handels- eller industriverksamhet blir ökningen större, 6%. Detta innebär att en fastighetsskatt (IMI) på t.ex. 2.000 euro kommer att öka med 120 euro till 2.120 euro.