Forskningen utfördes av Portugals tvärvetenskapliga centrum för havs- och miljöforskning(CIIMAR) och centrum för havs- och miljövetenskap(MARE).

Enligt en rapport från Euronews har forskare för första gången mätt mängden kol som lagras av sjögräs i dessa undervattensekosystem.

Forskarna har mätt mängden kol som lagras av tång i undervattensekosystemen, men de har också nämnt att förmågan att lagra kol kan påverkas av klimatförändringar.

Förmågan att lagra kol

Studien publicerades i tidskriften Scientific Reports och fokuserar på två viktiga kelparter i Portugal som har förmågan att lagra kol under vattnet. Enligt Euronews rör det sig om arterna Laminaria hyperborea och Saccorhiza polyschides.

Francisco Arenas, som var med och ledde forskningen, citeras av Euronews och säger att "dessa livsmiljöer är vanliga på Portugals norra kust, där det finns unika förutsättningar för deras utveckling, och utgör den sydligaste gränsen för några av de arter som finns här".

I studien dras slutsatsen att undervattensekosystemen i genomsnitt lagrar 16,48 gigagram (Gg) kol på 5 189 hektar. Enligt Euronews kan skogarna i Portugal på global nivå binda lika mycket kol som andra, mer omfattande ekosystem, även om förekomsten av denna kelpart har minskat.

Det kol som lagras av kelphabitaten utgör 14 procent av Portugals blå kolinventering, som tidigare var begränsad till salta träsk och sjögräsängar.

Skogar i riskzonen

Trots detta menar forskarna bakom studien att de marina skogarnas bidrag till klimatarbetet historiskt sett har förbisetts. Arenas hävdar att dessa arter "ofta är okända och undervärderade, trots deras extremt viktiga ekologiska och ekonomiska värde på Portugals nordkust".

Klimatförändringarna kan dock påverka de arter som anses ha stor betydelse för undervattensekosystemen.

"En tropikaliseringsprocess [uppvärmning av havstemperaturen] har redan upptäckts i portugisiska vatten, vilket innebär en risk för den tillhörande biologiska mångfalden, liksom för de ekologiska tjänster som dessa skogar tillhandahåller, inklusive förmågan att fånga upp och lagra kol, så kallat blått kol, vilket bidrar till att mildra klimatförändringarna", tillägger Arenas, citerad av Euronews.

I studien föreslås också åtgärder för övervakning, skydd och till och med restaurering av zonerna, vilket understryker arternas betydelse som kollager. Forskarna rekommenderar att kelpskogar också bör ingå i ramverken för marint skydd och blå kol.

"Med tanke på att EU:s naturvårdslag befinner sig i ett tidigt skede av implementeringen är det angeläget att utveckla och implementera effektiva tekniker för ekologisk restaurering, särskilt i livsmiljöer som är mycket sårbara men som också har stor potential att tillhandahålla ekosystemtjänster, såsom marina skogar", säger Arenas.