Men det är just när det är som svårast som det finns möjligheter att tänka om och förändra det nationella stadsparadigmet. En strategisk, integrerad och ambitiös reform kan vara vägen till mer inkluderande, hållbara och konkurrenskraftiga städer.

Det första steget mot en effektiv stadsreform är att överge reaktiva och fragmenterade svar och satsa på en långsiktig vision som involverar alla aktörer inom sektorn: politiska beslutsfattare, administrativa enheter, fastighetsutvecklare, konsumentföreningar, stadsplanerare och advokater. Endast genom dialog och delat ansvar är det möjligt att bygga ett regelverk som är transparent, förutsägbart och som kan locka till sig investeringar, både nationella och internationella, utan att göra avkall på allmänintresset.

Det är viktigt att förenkla licensförfarandena. De många olika stegen, yttrandena och dokumentationskraven har varit ett av de största hindren för att öka bostadsutbudet, pressa priserna och driva bort investerare. En mer effektiv, digitaliserad och resultatorienterad offentlig förvaltning kan frigöra projekt, påskynda svaren och säkerställa större rättvisa och jämlikhet i tillgången till bostäder.

Internationella erfarenheter erbjuder inspirerande exempel på framgångsrika stadsreformer. I New York omvandlade High Line-projektet en gammal upphöjd järnvägslinje till en stadspark, vilket gav nytt liv åt hela det omgivande området, främjade renoveringen av byggnader och skapade offentliga utrymmen av hög kvalitet. I Paris satsade man på stadsskogar och upprustning av perifera stadsdelar för att förena miljömässig hållbarhet med social integration. Barcelona har å sin sida infört konceptet "superblocks", som begränsar biltrafiken i vissa områden för att ge tillbaka det offentliga rummet till medborgarna och främja smidig rörlighet, lokal handel och samexistens i samhället.

Dessa exempel visar att det är möjligt att återuppliva förstörda områden, främja stadsförnyelse och skapa grönare och mer humana städer, om det finns politisk vilja, strategisk planering och engagemang från det civila samhället. I Portugal har initiativ som Lissabon Green Plan och stadsförnyelseprogram redan börjat bära frukt, men det är nödvändigt att gå längre och se till att alla kommuner har uppdaterade markanvändningsplaner som överensstämmer med nuvarande behov.

En annan grundläggande axel i stadsreformen är kopplingen mellan bostads-, hyres- och rehabiliteringspolitiken. Tillgång till lämpliga bostäder bör vara en prioritet, vilket främjar överkomliga hyror, omställning av lediga tillgångar och rehabilitering som regel. Staten, kommuner, kooperativ och den privata sektorn måste involveras för att mobilisera resurser, påskynda projekt och se till att lösningarna når dem som behöver dem mest.

Innovation och digitalisering måste vara reformens allierade. Elektroniska plattformar för inlämning och övervakning av projekt, interoperabilitet mellan kommunala system och externa enheter samt användning av teknik som BIM (Building Information Modeling) kan öka produktiviteten, minska avfallet och främja energieffektiviteten.

Slutligen är det viktigt att säkerställa rättssäkerhet och investerarnas förtroende. Förutsägbarhet i lagstiftningen, transparens i processer och samspelet mellan olika system är avgörande faktorer för att stimulera fastighetsmarknaden, utan att för den skull förlora allmänintresset och den sociala sammanhållningen ur sikte.

Kort sagt har Portugal möjlighet att införa ett nytt urbant paradigm, lära sig av de bästa internationella exemplen och anpassa dem till den portugisiska verkligheten. De portugisiska städernas framtid beror på modet att reformera, förmågan att förena olika intressen och bygga lösningar som håller över tid, främjar befolkningens välbefinnande och en hållbar utveckling av territorierna.