Studien, som har titeln "Family experiences during the cost-of-living crisis - Children's perspectives on the impacts on well-being", är uppbyggd kring de ekonomiska utmaningar som upplevts sedan 2020 och som präglats av ökade energi- och livsmedelskostnader samt inflationstryck, vilket förvärrats av invasionen av Ukraina.

I ett urval av 236 barn, med en medelålder på cirka 15 år, från tio skolor i fem kommuner i Coimbra-distriktet, hade 83% hört talas om krisen, enligt studiens samordnare Manuel Menezes.

"Detta motsäger påståenden om att barn är alienerade och har dålig finansiell och ekonomisk läskunnighet. Vad vår studie tydligt visade är att de har en hög grad av medvetenhet och ekonomiska kunskaper", säger han.

De flesta av barnen som deltog i studien, som främjades av EAPN-Portugal (European Anti-Poverty Network), är portugiser, men det finns också barn av andra nationaliteter, till exempel brasilianare och fransmän.

Enligt samordnaren är gruppen "relativt privilegierad när det gäller utbildningskapital, socialt kapital och tillgångar", men dessa egenskaper "hindrar dock inte att man identifierar vissa tecken på sårbarhet som kvarstår i specifika segment".

Manuel Menezes påpekade att "de flesta inte rapporterar minskade utgifter", men att det finns vissa indikatorer: 10,3% rapporterar svårigheter att betala för el och 20,8% rapporterar förseningar i hyres- eller bolånebetalningar.

"Denna lägre representation av materiell påverkan kan inte få oss att dra slutsatsen att påverkan inte var betydande. Det kan också tolkas som att familjerna är motståndskraftiga", sade han.

"Ångest i en generation"

Urvalet signalerar också en "generationsångest", där barnen känner "betydande oro" för sin framtid. "Mer än 50% av våra barn visade denna oro, rädsla för ekonomiska och finansiella frågor och rädsla för sjukdom och död", förklarade samordnaren, för vilken psykosocialt stöd är en fråga som måste tas i beaktande.

Forskningen visar att barnen "strävar efter ekonomisk stabilitet", men 18% prioriterade sin egen och familjens hälsa. Bland barnen är 13% oroade över globala problem, vilket enligt professorn visar på "känslomässig och medborgerlig mognad".

För Manuel Menezes lämnar studien ett budskap om att det är "en etisk skyldighet" att lyssna på barn och att det är ett "viktigt verktyg som berikar förståelsen av olika sociala fenomen".

"Hur de uppfattar sitt eget och sina familjers välbefinnande är en barometer för hälsan och sammanhållningen i våra samhällen. Vi kan inte bagatellisera detta faktum".