Faktum är att Mental Health Foundation (MHF) säger att depression är det vanligaste psykiska hälsotillståndet i senare liv, med cirka en av fem som upplever det. Alexa Knight, MHF:s chef i England, påpekar att mer än hälften av alla fall av depression hos äldre vuxna är nyuppkomna (late onset), vilket innebär att de personer som lider av det aldrig har upplevt depression tidigare.

"Depression är inte åldersdiskriminerande", säger hon. "Även om de grundläggande symtomen är desamma står äldre ofta inför unika utmaningar som fysiska hälsoproblem, ensamhet, sorg och pensionering, vilket kan utlösa depression."

Michelle Hinchley, specialistsjuksköterska inom psykisk hälsa på Bupa, förklarar: "Depression kan drabba människor i alla åldrar, men hos äldre vuxna kan symtomen vara mindre uppenbara.

"Typiska tecken är ihållande nedstämdhet och minskat intresse för aktiviteter, men äldre människor kan vara mer benägna att få fysiska symtom som trötthet, sömnstörningar och aptitlöshet."

Hon säger att depression hos äldre också kan förekomma samtidigt med andra medicinska tillstånd som diabetes, cancer och hjärtsjukdomar, och påpekar "Det kan göra dessa tillstånd svårare att hantera och de kan också göra att depressionen känns värre."

Självklart är depression mer än att bara känna sig olycklig under en kort tid - NHS betonar att när du är deprimerad känner du dig ihållande ledsen i veckor eller månader, och det är ett genuint hälsotillstånd.

Faktum är att 74 % av de 55-plussare som tillfrågades av Bupa sa att det inte bara handlar om att "känna sig ledsen", och 81 % sa att det inte är något som man bara kan ta sig ur.

Och även om depression kan vara okänt eller trivialiserat i alla åldersgrupper, kan detta vara särskilt relevant för äldre människor.

Hinchley håller med om att depression hos personer över 55 år ofta missas och inte alltid behandlas, och påpekar: "Äldre vuxna kan vara mindre benägna att söka hjälp på grund av stigma eller svårigheter att känna igen symtom, vilket kan leda till förseningar i diagnos och stöd."

En del av bristen på erkännande av depression hos äldre vuxna kan kopplas till att depression ibland avfärdas som en reaktion på en livsfas, t.ex. att man kämpar med att bli fysiskt mindre kapabel på grund av åldrandet, att man har andra sjukdomar, att man hanterar en förlust eller att man saknar fokus när man har gått i pension.

"Äldre vuxna kan uppleva depression för första gången senare i livet", understryker Hinchley. "Det är ofta kopplat till stora förändringar i livet, som att förlora en nära anhörig, gå i pension eller få hälsoproblem, men ibland finns det ingen tydlig orsak.

"Det kan vara svårt att se skillnaden mellan depression och känslor som sorg, tristess eller att bara känna sig nedstämd. Men depression tenderar att vara mer ihållande och intensiv, pågå i veckor eller månader och påverka det dagliga livet."

Hon förklarar att sorg till exempel ofta kommer i vågor, medan tristess kan orsaka rastlöshet men vanligtvis inte ger samma djupa känslomässiga smärta eller fysiska symtom som depression.

"Bara för att någon inte har haft depression tidigare betyder det inte att de inte kommer att ha det på äldre dagar", betonar hon. "Om man upptäcker det tidigt och erbjuder stöd kan det verkligen hjälpa till med återhämtningen och förbättra livskvaliteten."

Men hur kan vänner och anhöriga upptäcka att någon är deprimerad och inte bara känner sig ledsen eller nedstämd?

Hinchley säger att om en äldre person är mindre socialt aktiv eller bor ensam kan det göra depressionen ännu svårare att upptäcka, och det är därför det är så viktigt att hålla kontakten med dem och se till att de regelbundet hör av sig till vänner och familj.

"Relationer spelar en viktig roll för det psykiska välbefinnandet och att uppmuntra till öppna samtal om psykisk hälsa kan göra verklig skillnad", säger hon.

"Det kan krävas några försök för att få någon att prata, och de kanske känner sig mer bekväma med att öppna sig för en annan släkting eller vän, men det viktiga är att skapa utrymme för samtal."

Hon säger att försiktiga, öppna frågor kan hjälpa till att starta samtalet och ger följande råd: "När du pratar, fokusera på hur personen känner sig, snarare än att försöka fixa saker - att lyssna utan att döma visar att du bryr dig, och för någon som har det svårt kan det vara en enorm lättnad."

Om en person med depression är öppen för det, uppmuntra dem att tala med sjukvårdspersonal, föreslår hon, eftersom tidig hjälp verkligen kan förbättra hur de mår, och hon betonar att det finns många stödalternativ tillgängliga, inklusive hjälplinjer, samtalsterapier och krishjälp.

Och Knight tillägger: "Att förstå depression handlar inte bara om empati, det är en viktig del av självmordspreventionen. Det är viktigt att människor vet hur de ska känna igen tecknen hos sig själva och andra, och var de kan få stöd.

"Det är viktigt att ha öppna samtal om depression för att motverka stigmatisering och hjälpa människor att känna sig bekväma med att be om hjälp."