Bland de tjänster som måste tillhandahållas på generalstrejkdagen finns "nödsituationer, liksom alla situationer som kan leda till irreparabel/irreversibel eller svårreparerad skada, medicinskt motiverad".

Minimitjänsterna omfattar kirurgiska akutmottagningar, slutenvård som fungerar permanent och hemsjukhus, samt palliativ vård, intensivvård, hemodialys och cancerbehandlingar enligt prioritering.

Omfattas gör också ingrepp för frivilligt avbrytande av graviditet som är nödvändiga för att följa den lagstadgade tidsfristen för avbrytande, liksom organuttag och transplantationer samt medicinskt assisterad befruktning, om det skulle äventyra ingreppet om ingreppet inte utfördes.

Förebyggande interventionsradiologi, behandling av kroniskt sjuka patienter med hjälp av biologiska produkter, administrering av läkemedel till kroniskt sjuka och/eller öppenvårdspatienter, akut parenteral nutrition och immunhematologiska tjänster kopplade till blodgivare ingår också i minimitjänsterna.

Till minimitjänsterna hör också fortsatta behandlingar som kemoterapi, strålbehandling eller nukleärmedicinska program, liksom kompletterande tjänster som är nödvändiga för att utföra dessa tjänster (läkemedel, diagnostiska tester, insamlingar, sterilisering), "i den utsträckning som är absolut nödvändig".

Behandlingar med dagliga recept på poliklinisk basis (t.ex. förband) och behandling av komplexa sår kommer också att vara minimitjänster, liksom tjänster relaterade till amning.

När det gäller den personal som krävs för att tillhandahålla minimitjänster på varje vårdenhet fastställdes att den måste motsvara den personal som är schemalagd på söndagar och helgdagar för varje skift (morgon, eftermiddag, natt).

Skiljenämnden slår också fast att för minimitjänster kan vårdenheter endast använda sig av arbetstagare som deltar i strejken om antalet icke-strejkande arbetstagare är otillräckligt.

"För bred"

I detta beslut blev den skiljeman som företrädde arbetstagarna, advokaten Filipe Lamelas, nedröstad - dvs. han var oenig med beslutet - eftersom han ansåg att minimitjänsterna var för omfattande.

Ett av argumenten i hans skiljaktiga mening är att eftersom minimitjänster redan definieras i kollektivavtalet för läkare, blir det i många fall opraktiskt att definiera minimitjänster som är högre än för andra yrkesgrupper - särskilt sjuksköterskor och tekniker.

"I slutändan innebär denna dom att minimitjänster fastställs för verksamheter och/eller tjänster som inte kommer att fungera eftersom det inte finns någon skyldighet att tillhandahålla minimitjänster för läkare inom dessa verksamheter och/eller tjänster", står det i dokumentet som finns tillgängligt på CES webbplats.

När det gäller de arbetstagare som utsetts för att säkerställa minimitjänster höll Filipe Lamelas inte heller med och hävdade att det finns ett avtal om minimitjänster, som upprättats även med hälsoministeriets generalsekretariat, som föreskriver att arbetstagarna vid en generalstrejk endast motsvarar dem som är schemalagda "på söndagar, under nattskiftet, under den normala semesterperioden".

"I detta avseende, även om domstolen ansåg det vara dess skyldighet att besluta om de medel som krävs för att garantera tillhandahållandet av minimitjänster under generalstrejken i fråga - vilket verkar diskutabelt - borde den aldrig göra det i andra termer än de som anges där", sade skiljemannen för arbetstagarsidan.

Fackförbunden CGTP och UGT har beslutat att utlysa en generalstrejk till den 11 december som svar på det förslag till reform av arbetsrätten som regeringen lagt fram.

Detta blir den första strejk som samlar de två fackliga centralorganisationerna sedan juni 2013, då Portugal var föremål för "trojkans" ingripande.