Ny forskning tyder på att social samvaro kan bidra till att minska risken för skörhet senare i livet.

Forskare från Newcastle University undersökte uppgifter om mer än 2.000 män över 65 år som bedömdes med åtta års mellanrum.

Deltagarna fick svara på frågor om sitt sociala liv, bland annat om hur mycket tid de tillbringade med vänner och familj, volontärarbete, religiösa eller sociala klubbar, semester och läsning.

Resultaten visade att de som hade ett större socialt engagemang i början hade 31% lägre risk att drabbas av skörhet, medan de som ökade sin sociala aktivitet under åttaårsperioden hade 23% lägre risk.

Dessa resultat belyser hur sociala kontakter kan ha enorma fördelar för vår fysiska hälsa, särskilt senare i livet, men vilka effekter kan det ha på hjärnan att hålla kontakten?

Vi talade med Dr Steven Allder, konsultneurolog vid Re:Cognition Health, som gav oss några insikter i ämnet...

Kan socialt umgänge senare i livet bidra till att fördröja kognitiv försämring?

"Att upprätthålla starka sociala kontakter senare i livet kan bidra till att fördröja kognitiv försämring genom att hålla hjärnan aktiv och anpassningsbar", förklarar Allder. "När vi engagerar oss socialt stimulerar vi flera hjärnregioner som ansvarar för språk, minne, uppmärksamhet och känslor.

"Denna pågående stimulering uppmuntrar bildandet av nya nervbanor, en process som kallas neuroplasticitet, vilket bidrar till att bevara kognitiv funktion och motståndskraft när vi åldras."

Vilken inverkan kan socialt umgänge ha på vårt minne?

Socialt umgänge senare i livet kan spela en viktig roll för att stödja och till och med förbättra minnet, säger neurologen.

"Meningsfull interaktion engagerar flera delar av hjärnan samtidigt, från de regioner som bearbetar språk och känslor till de som lagrar och hämtar information", förklarar Allder. "När vi pratar, lyssnar och delar med oss av berättelser ger vi i princip hjärnan ett träningspass och aktiverar hippocampus och prefrontala cortex, som är viktiga för att skapa och bevara minnen. Denna kontinuerliga stimulering hjälper till att upprätthålla nervförbindelser och kan till och med uppmuntra tillväxten av nya.

"Forskning har visat att äldre vuxna med frekvent social kontakt tenderar att prestera bättre på minnes- och kognitiva tester, vilket tyder på att ett aktivt socialt liv kan bidra till att bevara mental skärpa och bromsa åldersrelaterad nedgång."

Credits: PA;

Kan socialt umgänge bidra till att förbättra några andra kognitiva processer?

"Utöver minnet stödjer socialt umgänge exekutiva funktioner som uppmärksamhet, problemlösning och beslutsfattande", säger Allder. "Att engagera sig med andra utmanar hjärnan att anpassa sig, bearbeta information snabbt och hantera flera stimuli, liknande kognitiva träningsövningar.

"Regelbunden social aktivitet hjälper till att bevara dessa färdigheter, som är viktiga för att bibehålla självständighet och vardagsfunktion."

Kan regelbundet socialt engagemang bidra till att minska risken för demens?

Neurologen belyser hur växande bevis tyder på att regelbundet socialt engagemang är kopplat till en lägre risk för att utveckla demens.

"Social interaktion stimulerar hjärnan ungefär som mental träning och håller nervkretsarna aktiva och anpassningsbara", förklarar han. "Det hjälper också till att reglera stresshormoner och minska kronisk inflammation, som båda är förknippade med en ökad risk för kognitiv nedgång.

"Människor som upprätthåller nära relationer och ofta deltar i sociala aktiviteter eller samhällsaktiviteter är mer benägna att hålla sig fysiskt aktiva, mentalt stimulerade och känslomässigt balanserade, vilket bidrar till hjärnans hälsa på lång sikt. Även om socialt umgänge inte ensamt kan förebygga demens utgör det en viktig del av en holistisk förebyggande strategi tillsammans med en balanserad kost, regelbunden motion, god sömn och livslångt lärande."

Hur kan socialt umgänge påverka humöret och stressnivån?

Positiva sociala interaktioner, särskilt ansikte mot ansikte, utlöser frisättning av lyckohormoner och främjar känslor av tillit, samhörighet och lycka.

"Positiv social interaktion frigör oxytocin och endorfiner, hormoner som främjar avslappning, sänker kortisolnivåerna och förbättrar humöret", säger Allder. "Känslan av samhörighet ger också känslomässigt stöd under stressiga perioder och skyddar hjärnan mot de skadliga effekterna av kronisk stress, som är känd för att försämra den kognitiva förmågan."

Kan socialt umgänge ha en positiv inverkan på vår mentala hälsa senare i livet?

Att upprätthålla ett aktivt socialt liv i alla skeden av livet kan ha en djupgående positiv inverkan på den psykiska hälsan, säger neurologen.

"Regelbunden interaktion med vänner, familj och samhälle ger känslomässigt stöd, minskar ensamhet och förstärker känslan av tillhörighet, vilket alla är viktiga faktorer för psykiskt välbefinnande", säger Allder. "Sociala kontakter stimulerar frisättningen av humörhöjande signalsubstanser som serotonin och oxytocin, som hjälper till att reglera stress och främja känslor av lugn och lycka. De uppmuntrar också till syfte och rutin, båda nyckelfaktorer för att upprätthålla mental motståndskraft när vi åldras.

"Studier visar konsekvent att äldre som är socialt engagerade rapporterar lägre grad av depression och ångest, större livstillfredsställelse och förbättrad övergripande livskvalitet jämfört med dem som är socialt isolerade."