Jag växte upp under 60- och 70-talen, så jag var tonåring under den senare delen av 70-talet. Söndagen betraktades som en vilodag, medan de övriga sex dagarna i veckan var fria att ägna åt arbete, handel, hushållssysslor och nöjen. Söndagen var helt död!
Allt var stängt utom kyrkorna (och pubarna, som hade mycket begränsade öppettider). Såvitt jag kunde se klippte folk gräset, tvättade bilen, åt lunch, tog en tupplur och så vidare. Allt verkade oerhört tråkigt för en tonåring som sprudlade av energi och förväntan på roliga upplevelser.
För att behålla mitt förnuft spelade jag piano och skrev låtar. Det här var en av dem.
Se hela videon här 👇👇👇
Numera, när absolut allt är öppet och fullt av liv dygnet runt, är det svårt att tänka sig att det är först under relativt få år tillbaka som det har förändrats. Så nu har vi det rakt motsatta problemet: hur man hittar stunder av vila i en hektisk värld där allt går på högvarv.
Personligen tycker jag att vi behöver kvalitativ vilotid, men det kanske bara beror på att jag blir äldre och att delar av kroppen börjar falla av!


Follow us on social media