Jag anser dock att vi bortser från en lika viktig fråga: vilka städer är det egentligen vi bygger? En stad är inte bara en samling byggnader och infrastruktur. Det är en plats där människor bor, arbetar, konsumerar och bedriver sin ekonomiska verksamhet. Vi kan bygga tusentals nya bostäder och ändå inte lyckas förbättra livskvaliteten om dessa bostäder inte integreras i ett funktionellt, tillgängligt och ekonomiskt dynamiskt område.

I årtionden har den portugisiska stadsutvecklingen ofta präglats av bostadsexpansion till ytterområden, vilket inte alltid har åtföljts av en proportionell tillväxt av transport, tjänster och sysselsättningsmöjligheter. Resultatet syns i många regioner, där tusentals människor dagligen är beroende av bilen för att ta sig till arbetet eller få tillgång till nödvändiga tjänster. Denna verklighet har betydande ekonomiska konsekvenser. Den tid som går förlorad i pendling innebär kostnader för familjerna, minskar tillgängligheten för andra aktiviteter och kan begränsa den yrkesmässiga rörligheten. När vi diskuterar produktivitet och konkurrenskraft tar vi sällan hänsyn till att städernas utformning också direkt påverkar ekonomin.

Det finns också en möjlighet som förtjänar större uppmärksamhet: stadsförnyelse och utnyttjande av befintliga byggnader. Portugal har tomma fastigheter, gamla industrianläggningar, outnyttjade kommersiella lokaler och byggnader som inte längre uppfyller dagens behov. Omdisponeringen av dessa, när den är tekniskt och ekonomiskt genomförbar, kan möjliggöra skapandet av bostäder, tjänster och nya affärsverksamheter utan att man uteslutande är beroende av stadsutbredning. Mer än att bara återställa byggnader bör stadsförnyelsen syfta till att återföra ekonomisk och social aktivitet till områden som har förlorat sin dynamik. Den verkliga effekten av en fastighetsinvestering ligger inte bara i fastighetens värdestegring, utan också i förmågan att vitalisera det område där den är belägen.

Fastighetssektorn måste också hänga med i denna förändring av perspektiv. Värdet på en bostad beror inte enbart på dess storlek, byggkvalitet eller energieffektivitet. Det beror också på närheten till kollektivtrafik, tjänster, offentliga utrymmen och arbetstillfällen. Därför kräver stadsplaneringen ett bättre samspel mellan kommuner, byggherrar, investerare och företag. Demografiska och tekniska förändringar gör detta samarbete ännu viktigare. Befolkningens åldrande, hybridarbete och digitaliseringen förändrar hur vi använder byggnader och stadsrum, vilket kräver mer flexibla och anpassningsbara lösningar.

Portugal behöver bygga fler bostäder, men landet måste också utnyttja sitt befintliga byggnadsarv bättre och ompröva hur städerna organiseras. Framgången för stadsutvecklingen bör inte endast mätas i antalet uppförda byggnader eller investeringsvolymen. Den bör också bedömas utifrån dess förmåga att föra bostäder och sysselsättning närmare varandra, minska onödiga pendlingssträckor, locka till sig ekonomisk verksamhet och skapa bättre levnadsvillkor. En välplanerad stad är inte bara trevligare att bo i. Den är också effektivare, mer konkurrenskraftig och bättre rustad för framtiden. Att bygga byggnader är visserligen viktigt, men att skapa städer där människor och företag kan blomstra är en mycket större utmaning.

Ange The Portugal News som din föredragna nyhetskälla på Google

GoogleLägg till som föredragen källa på Google