Klasser där undervisningen tillfälligt har upphört (42,5 %), fördelning av rekryteringsgrupper (40 %) och överbelastning i arbetet (38 %) – minst en av dessa effekter till följd av lärarbristen upplevdes av 63,7 % av de skolor som besvarade enkäten från fackföreningen, vilket presenterades vid en presskonferens på EB1-skolan och förskolan i Monte Abraão, som ingår i Ruy Belo-skolgruppen i Queluz, kommunen Sintra.

”Endast 36,2 % av svaren visar att det inte fanns några problem med lärarbrist” – denna siffra är en av höjdpunkterna i en undersökning som genomfördes under de två första veckorna i september och som samlade in svar från rektorerna vid 29,2 % av skolgrupperna (AE) eller de icke-grupperade skolorna (EnA).

”Problemet har förvärrats, och en tredjedel av rektorerna förutser svårigheter under hela läsåret [2026/2027]”, konstateras det i forskningsresultaten, där det vidare preciseras att ”59,2 % av de tillfrågade säger att det inte går att göra några prognoser”, vilket är ”anledning till oro”.

Vid en presskonferens på en skola som ”just tillhör ett av de skolområden som drabbats hårdast av lärarbristen” konstaterade en av Fenprofs generalsekreterare, Francisco Gonçalves, att problemet med lärarbrist har förvärrats i Lissabondistriktet, följt av distrikten Setúbal, Faro, Leiria och Porto, och att det märks särskilt i den första skolcykeln och i ämnen som portugisiska och matematik.

”Specialundervisning är också en av de mest eftersatta rekryteringsgrupperna”, betonade han.

Enligt uppgifter från Fenprof pekade uppskattningarna förra veckan på att ”mer än 110 000 elever saknade alla sina lärare”.

Fackföreningsledaren uppskattade att 1 102 lärare kommer att gå i pension i september och oktober och riktade skulden mot utbildningsministern genom att säga att ”problemen [i skolorna] löses inte med dagliga uttalanden”.

När det gäller problemet med elever utan skolgång tillade han: ”Det har förvärrats i och med nedmonteringen av utbildningsministeriet”, med hänvisning till de interna organisatoriska omvandlingar som genomförts under tiden.

Enligt uppgifter som samlats in av Fenprof finns det enbart i kommunen Sintra 744 elever utan skolgång, och i Lissabon 550, uppgav Francisco Gonçalves.

Förutom bristen på lärare pekar skolorna på problem med teknisk utrustning, byggnadernas skick och skoltransporter.

När det gäller den digitala omställningen anser 65,8 % av skolorna att datorutrustningen är ”otillräcklig och föråldrad”, och 28,3 % uppger att den ”inte ens fungerar”.

Fenprof anser också att utbildningsinstitutionernas hantering av klimatförhållandena är ”en av de mest oroande slutsatserna”, vilket avslöjar ett ”strukturellt problem”.

Skolorna är ”dåligt förberedda för extrema temperaturer”: 40 % av svaren nämner kyla, 27 % värme och 22 % nederbörd.

När det gäller transporter och pendling identifierar 32 % av de tillfrågade ”problem med nätverkets eller tidtabellernas tillräcklighet”.

Forskningsresultaten – framhåller Fenprof – visar att ”svårigheterna i skolornas verksamhet inte begränsar sig till bristen på lärare” och att ”strukturella problem relaterade till personal, utrustning, byggnader, termiska förhållanden, transporter och elevstöd kvarstår, vilket påverkar kvaliteten på utbildningstjänsterna”.

Mot bakgrund av detta scenario kan regeringen ”räkna med Fenprof och lärarna” om den vill ”verkligen lösa problemet med lärarbristen”. I annat fall kommer fackförbundet att fortsätta på en väg av ”motstånd och kamp”, särskilt den 5 oktober, Världslärardagen, med gatudemonstrationer.